Mattor-wiki

När och var tillverkningen av mattor började är ovisst, men att den dock begynt i förhistorisk tid är klarlagt. Att nomaderna i äldre tider hade behov av mattor är helt naturligt, de behövdes både som skydd mot kylan och som prydnad i tälten.
De dåtida mattornas mönster var tämligen enkla med upprepade geometriska eller stiliserade motiv.
På flera över 2 000 år gamla reliefer finns mattor avbildade, t.ex. på en relief i Persepolis, vilken föreställer sändebud från främmande riken över lämnande mattor som gåva till den persiske konungen. Gamla skrifter vittnar också om att knutna mattor förekom både i palats och tempel i de flesta orientaliska länder.
En knuten matta, ca 2 500 år gammal, fann man emellertid vid utgrävningen av en fyndplats i Pazarykdalen på gränsen till Mongoliet. Denna matta, kallad Gorny-Altaimattan.
Av kända ännu bevarade mattor kan nämnas 1200-talsmattorna i Ala-ed-din-moskén i Konia och Mindre Asien från 1400-talet. Den senare kan beskådas i Statens Historiska Museum i Stockholm.
Under Shah Abbas regeringstid i Persien i slutet av 1500-talet ägde en stor utveckling rum på om rådet. Denne regent understödde och uppmuntrade matt tillverkningen, organiserade egna stora s.k. hov knyterier och anskaffade förnämliga konstnärer, vilka komponerade underbara flo reala och figurala mönster som knyts på samma sätt ännu i dag, nära 400 år senare.
Shah Abbas fader, Shah Tahmasp, lät tillverka den berömda Ardebilmattan som nu finns i Victoria and Albert Museum i London och anses som en av världens praktfullaste mattor. Denna matta vars storlek är ca 5,30X10,50 m är ganska tät knuten, har ungefär 32 500 000 knutar, varp och inslag är av silke, knuttekniken är Senneh dvs. den persiska knuten. Det kan nämnas att det tog tre år för fem skickliga knytare att färdig ställa mattan.
Andra mattor från denna tid är en praktmatta i silke, tillhörig svenska kungahuset, samt den danska s.k. kröningsmattan i Köpenhamn.
Kvaliteten, charmen i mönsterteckningen, den levande färgnyanseringen och det förnämliga ut förandet kännetecknar dessa mattor och gör dem till konstverk av högsta klass. Efter Shah Abbas död försämrades kvaliteterna och nedgången fortsatte successivt. Man kan säga att mattillverkningens standard var i hög grad beroende av den regerande furstens intresse. De ständiga fejderna och krigen och de täta tronskiftena hindrade väl monarkerna att omhulda denna näringsgren.
Från slutet av 1800-talet steg efterfrågan starkt på orientaliska mattor, och exporten till övriga delar av världen ökade kraftigt. I Turkiet organiserades en helt ny mattillverkning och i storlekar som mera lämpade sig för dagens behov. Persiska mönster kopierades, knytningen var grov, mönster och färger blev stereotypa. Dessa nya mattor kallades Oushak, Eskisher, Sparta, Ghiordes etc.
I Persien började också vid denna tid ett engelskt affärshus organisera knyterier både i Tabriz tern och i Sultanabad, nuvarande Arak. Senare till kom andra europeiska och amerikanska företag som också satte i gång tillverkning på olika platser i Persien. Denna nyorganiserade tillverkning medförde nya kvaliteter och mönster, och fram för allt standardiserades storlekarna till vissa för ett Europa och Amerika mer lämpliga mått.
För den fortsatta persiska tillverkningen har efter det andra världskriget en del nya problem uppstått. Industrin har expanderat ofantligt och sugit upp både arbetskraft och råvaror. Lönerna har stigit och med dem levnadsstandarden. Ull priset är nu också en större faktor att räkna med än förr på grund av industrins ökade efterfrågan. på ullen.
Allt detta har tvingat knyterierna att rationalisera sin tillverkning, att lägga upp sin produktion i ett begränsat antal differentierade kvaliteter både i fråga om täthet och ullkvalitet och att spinna och färga garnet i större kvantiteter åt för gången, i de fall spinning och färgning ej sker vid knyterierna, för att på så sätt förbilliga transporterna. I dag tillverkas emellertid fortfarande mattor i alla kvaliteter, från enkla, prisbilliga s.k. basarmattor till de högsta kvaliteter. Man kan t.ex. i Täbriz eller Kirman beställa vilken storlek, vilka färger eller vilket mönster som helst. Och än i dag kan man köpa underbara kvaliteter med ett knutantal överstigande en miljon knutar per kvadratmeter och med världens förnämsta ullkvalitet.
Hos nomaderna och på landsbygden görs mattorna ännu i de traditionella mönstren och färgerna, där har tillverkarna som mål att knyta lika bra mattor som deras förfäder gjorde för över tusen år sedan med samma enkla redskap som de. Där finns traditionen och sinnet för färger och mönsterkompositionen bevarade.
Till sist måste med skärpa framhållas att alla rent orientaliska mattor alltid knyts för hand; allt tal om maskintillverkning är enbart förtal. Detta handarbete är för värdefullt för orientalen för att förfuskas.
Olika typer av handknutna mattor har olika lång lugg. Mattans funktion kan vara ljud- och värmeisolerande, men även avkylande, skapa ett mjukt underlag, fungera som utsmyckning och statussymbol, vara ett liturgiskt objekt (bönematta) eller ett skydd för underlaget. Mattor förekommer i alla storlekar och är oftast rektangulär, men andra former förekommer också, exempelvis runda. Vanligtvis ligger de fritt direkt på golvet, men det förekommer även mattor som är fastsatta på underlaget och andra, så kallade heltäckningsmattor som är skurna utifrån rummets form och täcker hela golvytan.

Materialet i en orientalisk matta utgörs huvudsakligen av ull eller silke tillsammans med bomull. Lin och jute används endast i mindre omfattning.
Luggen är av ull från får, get och kamel eller av silke. Varpen kan göras av ull, nöthår eller bådadera blandat, bomull, silke, lin och i Indien även jute. Inslaget är av samma material som varpgarnerna.
Fårull. Det asiatiska fettsvansfåret är vida berömt för sin goda ull. Men ändock varierar kvaliteterna rätt mycket beroende på många olika orsaker. Klimat och föda är några, ty får som vistas i de högt belägna bergstrakterna, där klimatet är kallare, har en spänstigare och kraftigare ull än de får som vistas på varmare och lägre belägna platser. Därtill kommer att inte bara ull från olika får kan vara av olika kvalitet, utan dessutom föreligger en ganska stor kvalitetsskillnad hos ullen från olika kroppsdelar hos ett och samma får. Det asiatiska fettsvansfåret har en för matt garner synnerligen lämplig ull. Den är nämligen en blandning av ganska grova, långa och glansiga täckhår och finare, kortare och mjukare bottenull. Täckhåren ger garnet den nödvändiga slitstyrkan och glansen, men bottenullen är nödvändig för garnets spinnbarhet. Ull med övervägande mjuk, finfibrig bottenull lämpar sig bäst till beklädnadsvaror men däremot inte alls till mattor. Till dessa måste man ha en grövre ull som för luggen tillfredsställer höga krav på spänst, fyllig het, slitstyrka och glans, dvs. en ull med långa täckhår i majoritet. För inslagsgarnerna däremot är det inte nödvändigt med den höga glansen, inte heller har man lika stora fordringar på slitstyrkan, då garnet här binds av varpen. Därför kan man till inslagsgarnet använda en grov och relativt kort ull av en sämre kvalitet än till knutarna.
Den bästa fårullen i Persien kommer från Kurdistan i västra och från Khorassan i nord östra delen av landet. Fåren klipps i regel en gång om året, men ibland även två gånger. En speciellt fin ullblandning får man genom att blanda vårullen med lammull, dvs. den ull man får på hösten av lamm som är födda på våren samma år. Denna blandning används endast till extra fina mattkvaliteter.
Givetvis finns jämbördig ullkvalitet även i andra orientländer. Turkiet, Kaukasien, Turkestan, Indien och Kina framställer ull fullt i klass med den persiska.
Gethår (nöthår) används ej i någon större ut sträckning till luggmaterial utan mest till varp och inslagsgarn samt till kantsyning av mattornas långsidor. Kamelull förekommer numera ytterst sällan. De kamelhårsbruna färgerna, t.ex. i Hamadanmattorna, är i allmänhet färgad fårull. Kamelhårsullen har den olägenheten att den vid varm och fuktig väderlek utvecklar en allt annat än angenäm lukt. Silke framställs i trakterna kring Kaspiska havet, som har ett subtropiskt klimat, samt naturligtvis även i Kina och Turkiet. Det används såväl till lugg som till varp och inslag när det gäller förnämliga och tätknutna mattor.
I den nyare produktionen förekommer också konstsilke. Detta material är dock inte lika håll bart som äkta silke, framför allt förlorar konstsilket i utseende efter nedsmutsning och tvätt.
Bomull odlas rätt allmänt i Persien numera och spinnerier finns i Täbriz, Kazvin, Mazanderan, Isfahan, Yezd och Keshan m.fl. orter. Det används mest till varp och inslagsgarn.
Lin är ej särskilt vanligt som varp och inslagsgarn i orientaliska mattor. I Turkestan, Indien och någon gång även i Persien kan man få se mattor som har varpgarn av detta material, men då gäller det vanligen särskilt tätt knutna mattor som behöver ha tunn varp.
Jute användes förr i tiden som varpmaterial i indiska mattor, dock inte i allt för stor utsträckning. Materialet är hårt och sprött och ger ingen större hållbarhet.
Ullen efter klippning från fåren rensas och sorteras i olika kvaliteter med tanke på vad den sedan skall användas till, varefter den tvättas i bäckar eller andra vattendrag samt torkas och bleks i fria luften.

I Orienten har praktiskt taget varje familj haft sitt eget recept för infärgning av garn i de olika färgerna, och recepten har gått i arv från generation till generation. De bygger på växt- och djur färger och dessa är givetvis de bästa. De ger garnet en naturlig lyster.
Här skall i korthet nämnas några exempel på de vanligaste växtfärgämnena:
Blått: Indigo
Rött: krapprot, kermes och cochenill (torkade de sköldlöss) -
Gult: vinlöv, granatäppleskal, saffran
Brunt: valnötsskal, ekbark
Grönt: indigo + vinlöv eller granatäppleskal
Svart: indigo + henna, järnoxid (ättika och järnfilspån)
Orange: henna + krapp
Crème: valnötsskal, granatäpple
Förutom de uppräknade finns otaliga blandningar och variationer för mörka och ljusa nyanser, likaså varierar sättet att förbehandla garnerna.
Infärgningen i en viss färg kan på en plats göras på en dag, medan samma färg på en annan plats och efter andra metoder kan kräva både tre och fyra dagar. Vid färgning med indigo enligt gamla metoden kunde en enda färgning ta inte mindre än femton dagar i anspråk.
De olika mattdistrikten och länderna har i stort följande typiska huvudfärger.
Turkestan, Hamadan, Serabend och Heriz: krapprött. Turkiet, Meshed och Birjand: koschenillrött. Kaukasien, Kina och nomader: blått. Kirman, Ghom, Isfahan och Nain: crème eller vitt. Arak: rosa. Många stora distrikt, bl.a. Täbriz, har ej ut präglade huvudfärger utan använder alla.

Det förekommer fyra olika typer av vävstolar, tre upprättstående och en liggande. Då det är svårt att få tillräckligt kraftigt virke till vävstolarna kan en del vara något för klena i konstruktionen. Detta inverkar ibland menligt på mattor så att de blir krokiga eller rent av blåsiga, be roende på att tvärbommarna har sviktat under arbetets gång genom varpens spänning eller mattans tyngd. Numera stadgas vävstolarna med järnbeslag på de mest utsatta punkterna, varför sådana defekter på mattor är mera sällsynta. Mindre avvikelser från de raka linjerna måste man emellertid tolerera, då en handarbetad matta omöjligt kan vara lika korrekt som en maskintillverkad.
De fyra vävstolstyperna är:
1. Den vanliga upprättstående, där varpen är fastspänd mellan den övre och den undre tvärbom men. Med denna typ kan man knyta en matta som är lika lång som avståndet mellan bommarna. Under arbetets gång får knytarna höja sina sitt bräde undan för undan.

2. Täbriztypen (upprätt stående). I denna går var pen runt kring bägge tvärbommarna så att den ligger på vävstolens både fram- och baksida. Den undre bommen kan lossas eller spännas med hjälp av träkilar. Med denna typ kan man tillverka en matta lika lång som två gånger avståndet mellan tvärbommarna. Knytarna behöver inte höja sina sittbräden, då man kan lossa på underbommen och flytta den färdigknutna delen av mattan nedåt och bakom. Denna vävstolstyp används i hela nordvästra och mellersta Persien.

3. Kirmantypen eller rullbommen (upprätt stående ende). Denna typ medger att man varpar ett visst antal meter varpgarn, beroende på hur lång matta man ämnar tillverka, på den övre bommen och knyter fast varpens andra ände i den undre. Bägge tvärbommarna är vridbara och försedda med spärranordning. Allteftersom den färdigknutna delen av mattan är klar rullas den upp på den undre bommen. Med denna typ kan längder upp till tio, tolv meter och mer tillverkas. Sådana längder kan inte framställas med de två föregående vävstolstyperna. Denna vävstols kraftiga spännanordning gör också att mattorna blir mycket jämna och släta.

4. Nomadtypen (liggande). I all enkelhet spänns varpen mellan två kraftiga stänger, fastnaglade vid marken. Nomaderna byter ofta betesplats för sina djur, och därav följer att de måste ha en vävstolstyp som är lätt att sätta upp och lika lätt att ta ner och transportera till nästa boningsplats.
Nomadernas mattor är därför också små och långsmala. Det är rätt lustigt att se dem sätta upp en varp ca 100 cm bred men upp till 500 cm lång för att på denna varp knyta tre till fyra småmattor i en följd.
Ytterligare en horisontal vävstolstyp förekom mer, nämligen den som används vid den rationaliserade mattillverkningen i Kaukasien och i vissa delar av Turkestan. Denna typ påminner i stort om vår svenska handvävstolstyp.
Mönster
De orientaliska mattornas mönsterformer är genom sin stora variationsrikedom fascinerade och fantasieggande. Olika trakter har på olika sätt utformat sina mönstertyper och mönster former. Geometriska motiv förekommer ofta tillsammans med andra motiv, men de har i vissa områden renodlats och kan vara utmärkande för tillverkningsorter.
De vanligaste mönstren är de som bygger på blomsteravbildning, men dessa mönster har ombildats och stiliserats så att olika typer uppstått.
Mönstrets komposition beror sålunda på mattans användning och följer fast utformade regler. Med utgångspunkt från mitt fältets mönster kan man urskilja fyra från varandra avvikande typer.
1-Medaljong motiv.
2-Över mönstrande eller upprepade motiv.
3-Figurala motiv.
4-Nisch och träd motiv.
De mattor som i dag framställs i orienten knuts på samma sätt som för tusen år sedan. När en del människor tror att orientmattor är maskin tillverkade beror det enbart på okunnighet, de kan tydligen inte tänka sig annat än att en så jämn och slät matta måste ha maskin tillverkade. En bidragande orsak till detta är att maskin tillverkade mattor kopierar orientaliska mönster.
Knytarens verktyg är enkla och hemgjorda. Garnet skärs av ned en kniv sedan knuten lagts. De ny knutna partierna kammas ut med en kraftig stålkam före den första grovklippningen av mattan medan den sitter i vävstolen. För finputsningen när mattan tagits ur vävstolen används sax och skarpt eggjärn.

De mattor som i dag framställs i orienten knyts, som tidigare nämnts, på samma sätt som för tusen år sedan. När en del människor tror att orientmattor är maskin tillverkade beror det enbart på okunnighet, de kan tydligen inte tänka sig annat än att en så jämn och slät matta måste ha maskin tillverkats. En bidragande orsak till detta är att maskin tillverkade mattor av t.ex. Wilton- eller Axminstertyp kopierar orientaliska mönster. Många kan ej se skillnad på dessa och de riktigt handknutna mattorna. En del orientmattor är så prisbilliga att många enbart för den sakens skull har svårt att tro att de är handgjorda. Alla som rest i orienten och fått tillfälle att se en matta knytas kan dock intyga handarbetet. Knytarens verktyg är enkla och hemgjorda. Garnet skärs av med en kniv sedan knuten lagts. I Täbriz används knivar försedda med en krok att fånga upp varptrådarna med. För samman packning av inslagsgarn och knutrader används en tungjärn kam med handtag. De ny knutna partierna kammas ut med en kraftig stålkam före den första grovklippningen av mattan medan den sitter i vävstolen. För finputsningen när mattan tagits ur vävstolen används sax och skarpt eggjärn.
Det finns två slag av knutar, den turkiska ghiordesknuten, även kallad Turkbaff, och den persiska sennehknuten, även kallad Farsibaff. Skillnaden mellan dessa är att ghiordesknuten knyter fast om bägge varptrådarna, medan där emot sennehknuten knyter fast om en varptråd och slingrar sig löst om den andra. Skillnaden syns tydligt på skisserna på nästa sida. Bägge teknikerna har sina fördelar. Ghiordes går lättare att knyta när det gäller grova mattor, medan Senneh gör mattan smidigare, ger en elegantare yta och mer fintecknade mönsterkonturer.
Knytning om en varptråd är mycket ovanlig men förekommer någon gång, bl.a. i en del spanska mattor.
Tekniken med knytning över fyra varptrådar i före stället för vanligen över två började att tillämpas
I nordöstra Persien och delar av Turkestan. Tyvärr har denna teknik spritt sig mer och mer. Nackdelarna med denna teknik är först och främst att den gör mattorna mindre hållbara och ibland, när det gäller en del enklare kvaliteter, ger den en glest ruggad yta. Men för tillverkaren går arbetet fortare när han bara behöver knyta halva antalet knutar jämfört med knytning över två varptrådar. Tekniken förbilligar men försämrar också mattan.
Knytningen kan också utföras på s.k. dubbel varp. Därvid träs en inslagstråd, lagom spänd, på vanligt sätt mellan varptrådarna, men nästa inslagstråd läggs slakare. Det gör att den ena varptråden lägger sig bakom eller under den andra. Knuten kommer på så sätt att ligga på sidan och mattans täthet ökar något.
Man byter skäl, dvs. varpen skiftas, efter varje inslag. Antalet inslagstrådar är vanligen två mellan varje knutrad. I mattyperna Kirman och Bidjar är de dock tre och ett ännu större antal inslag, fyra till sex, har mattorna från Khorassan och Kazak liksom de Ostturkestanska Chotan, Kashgar, Yarkand och Samarkand. Den senare tekniken ger mattans baksida ett tvärribban utseende. Det förekommer också att detta större antal inslag bara läggs var fjärde eller sjätte knutrad. Senneh, Hamadan-, Karaja, och en del av Bahktiari mattorna har endast en inslagstråd mellan varje knutrad. Denna teknik avspeglar sig också på mattans baksida, där varptrådarna blir synliga varannan gång inslaget lämnar den obetäckt; baksidan förefaller prickig. För att utröna om en matta är knuten med ghiordes eller sennehknut viker man mattan bakåt och ser in i botten. Är det ghiordesknut märker man det strikta tvärgående omtaget (knuten) och de två framåtsträckta garnändarna. Är det sennehknut är detta omtag ej så tydligt markerat, garnändarna stretar något åt endera sidan, och det är bara ena garn änden som kommer fram under omtaget, den andra änden kommer fram på sidan. Man kan i de flesta fall redan genom att stryka handen ut med luggen känna om det är ghiordes- eller sennehknut. På en ghiordesknuten matta ligger ullen som regel rakt i mattans längdriktning, medan på en sennehknuten ullen ligger snett åt ena sidan.
Valet av knutslag varierar mycket mellan olika trakter och bägge används ibland på samma ort. Förklaringen är närmast att folk av olika ursprung bibehållit sin traditionella teknik. Turkar knyter med turkisk knut och perserna med persisk, men genom ingifte och folköverflyttningar kan det förekomma att bägge tillämpas på samma plats.
I Persien knyter både män, kvinnor och barn och samma är förhållandet i Turkiet. I Kaukasien, Turkestan och bland nomaderna sitter där emot endast kvinnor vid vävstolen. I Kina är det männen som knyter, men kvinnor och ungdomar sköter andra detaljer såsom reliefklippning och fransknytning m.m. En knytares arbetskapacitet varierar givetvis men ligger ungefär mellan 8 000–12 000 knutar per 8 timmars arbetsdag.
Framställningen tillgår i regel på följande sätt. Ett visst antal varptrådar, beräknat efter mattans önskade täthetsgrad och bredd, varpas över bommarna. Skaftanordningen träds på så att den för varannan varptråd framåt och varannan bakåt, dvs. så att skälen för inslagen kan erhållas.
Innan själva knytningen börjar vävs först en kant eller bård av varierande bredd, ibland mönstervävd, ibland tvärrandig i olika färger.
När detta är klart kan knytningen börja. Med vänster hand eller med den krokförsedda kniven, som hela tiden hålls i höger hand, fattar knytaren två varptrådar och lägger därpå med bägge händerna knuten om dessa och drar åt nedåt, varefter garnet skärs av.
När en hel rad är färdig träds en inslagstråd in mellan varptrådarna ovanför knutraden. Därefter byts skälet, dvs. med hjälp av skaftanordningen lyfts de undre varptrådarna upp och de övre sänks ner, och i det nya skäl som på så sätt bildats förs inslaget tillbaka igen. Knutraden och inslagstrådarna skall nu packas ihop, vilket sker med den tunga järnkammen. Detta upprepas efter varje knuten rad. Vid var tredje till femte knutrad sker den första grovklippningen av mattan, men den finklipps eller skärs först sedan den skurits ned från vävstolen. På så sätt fortskrider arbetet tills mattan är färdig, varpå den avslutas med en liknande kant som i början.
En mattas långsidor eller stader har alltid en skyddskant, endera vävd i samband med inslagsträdningen eller kantsydd (langetterad) under arbetets gång i vävstolen. Nomaderna kantsyr ofta med olika färger och pryder stundom långsidorna med tofsar. De flesta mattorna har fransar på bägge kortsidorna, men många västpersiska mattor har frans endast på en kortsida, den andra är helt enkelt den vävda kant där knytningen började. En frans kan vara knuten eller helt lös utgå från sin vävda kant. Att märka är att både kantsyning, fransar och vävd kant många gånger är typiska för vissa orters mattor och därigenom är ett kännetecken vid klassifikationen.

De orientaliska mattornas mönsterformer är genom sin stora variationsrikedom fascinerande och fantasieggande. Olika trakter har på olika sätt utformat sina mönstertyper och mönsterform mer. Geometriska motiv förekommer ofta tillsammans med andra motiv, men de har i vissa områden renodlats och kan vara utmärkande för tillverkningsorten. De vanligaste mönstren är de som bygger på blomsteravbildningar, men dessa mönster har ombildats och stiliserats så att olika typer uppstått. I fråga om människoframställningar har religionen en avgörande betydelse. Koranen tillåter inte sina anhängare att avbilda levande väsen. I Persien med dess mer liberala religionsinställning samt i Kaukasien förekom mer däremot avbildningar av både människor och djur. Så är även fallet med Kina, vars mönsterformer markant skiljer sig från de centralasiatiska mattornas mönster.

Då man betraktar mattornas olika mönsterbildningar måste man ta hänsyn dels till den funktion mattan har, dels till den miljö den tillverkats i. Mattornas användning har gett upphov till ett flertal termer, t.ex. Enessi som är benämningen för ett dörrförhänge, Hehbelyk som är ett sadeltäcke och Namaslyk som är muselmanens bönematta. I dessa benämningar ligger även en viss storleksangivelse. Så är än mer fallet i namn som Ghali, som betyder matta och betecknar den större rektangulära matta som brukar ligga mitt i ett persiskt rum. Runt denna ligger Kenaré, löpare, som ofta utgörs av en serie med samma mönster. Ett flertal liknande benämningar före kommer och de har alla utbildat bestämda mönster typer passande för deras funktion och storlek.

Miljömässigt måste man skilja på mattor tillverkade för husbehov och de mer beställnings tillverkade praktmattorna. De mattor som till verkas av en nomadiserande befolkning skiljer sig från den bofasta befolkningens genom att de knyts direkt vid vävstolen på ett mer primitivt sätt utan uppritade mönsterförlagor. De förekommer i allmänhet i mindre storlekar och präglas av geometriska och stiliserade motiv.

De bofasta mattknytarna arbetar däremot i regel efter en mönsterförlaga och har på så sätt möjlighet att knyta mattor med större och rikare mönsterbildningar. Mönsterförlagan benämns Talim och består av ett rutat papper på vilket mattmönstret är avbildat. Varje ruta med sin färg betecknar en knut. I de flesta fall arbetar knyta ren självständigt med denna skiss framför sig. I äldre tider förekom dock att föreståndaren dikterade färgerna, i synnerhet om två likadana mattor skulle tillverkas. Han placerade sig då mellan de båda vävstolarna och dikterade arbetet för båda mattorna.

Mönstrets komposition beror sålunda på mattans användning och följer fast utformade regler. Med utgångspunkt från mittfältets mönster kan man urskilja fyra från varandra avvikande typer.
1. Medaljongmotiv.
2. Övermönstrade eller upprepade motiv.
3. Figurala motiv.
4. Nisch- och trädmotiv.

Den första gruppen innefattar de mönster där ett enfärgat eller med mindre motiv utfyllt mitt parti domineras av en centralt placerad medaljongfigur. Den andra gruppen med sitt yttäckande de och av ytterbården avskurna upprepningsmönster har en ålderdomligare karaktär och bygger ofta på mer geometriska former. Den tredje gruppen innefattar de naturalistiskt återgivna människo- och djurframställningarna. Den sista gruppen, nisch- och trädmotiven, är funktionsmässigt en enhetlig grupp även om mönstren kan ha stor variation.

Dessa typgivande mittfältsmotiv omges så gott som alltid av en huvudbård och smalare sekundärbårder. Undantag från regeln utgör bl.a. en del bönemattor med nischmotiv samt de nytillverkade Saruk- och Kirman mattorna, som ofta har en s.k. bruten blombård, och de kinesiska mattorna som omfattar en del speciella och från denna uppdelning skilda typer.

I mängden av mönsterdetaljer som förekommer på orientaliska mattor finns en del mycket vanliga och ofta återkommande. Hit hör t.ex. Mir Ibotha-motivet, en oval figur utfylld med rosetter och blommor. Denna figur kan förklaras på flera sätt: som avbildning av en flod som kröker sig, som avtryck av en knuten blodig hand, eller som en eldslåga. Ett annat klassiskt mönster, vanligt som huvudmotiv, är Shah Abbas mönstret. Det består av stora blommotiv, molnbands-, arabesk, vas- och palmettmönster (se bild sid. 31). Gül i Henna är ett mönster avbildande Henna plantan. Mina Khani-mönstret, ett blommotiv omgivet av fyra likadana mindre blommor, före kommer även som huvudmotiv.

I bårdernas mönsterdetaljer möter man mönsterformer som ter sig vanligare för oss västerlänningar. Enkla geometriska motiv och ornament som meanderbård och löpande hund är några exempel. Det grekiska korset förekommer, men motivet är vanligast i form av hakkors, svastika, som är tecken för lycka.

En annan typ av mönsterdetaljer som ibland förekommer på mattorna är inskriptioner och årtal med arabisk skrift. De dekorativa inskriptionerna består av tänkespråk av någon känd författare, såsom Saadi, Hafez eller Firdausi, men kan också utgöras av verser ur Koranen. De omges i allmänhet av ett mönstermotiv kallat kartusch.

De med arabiska siffror daterade mattorna anger givetvis muhammedansk räkning. Denna börjar med Muhammeds resa från Mecka den 16 juli 622 e.Kr. Det muhammedanska året är ca 1/33 kortare än vårt. Skall man räkna ut en mattas ålder med ledning av ett arabiskt årtal, t.ex. 1322, gör man alltså på följande sätt:
1322 divideras med 33 (1322/33=40).
Kvoten 40 dras ifrån 1322 (1322–40=1282).
Till 1282 läggs 622 (1282 +622=1904).
En matta som enligt arabisk tideräkning är till verkad år 1322 härstammar alltså enligt vårtider räkning från år 1904.

Man får dock inte lita blint på att en mattas datering är äkta. Det har hänt att siffror plockats bort och ersatts av för säljaren lämpligare tal. Förr hade som nämnts varje trakt sina egna mönsterformer och motiv, som traditionsenligt följdes så att man av mattmönstren kunde avgöra tillverkningsorten. Så är det inte längre, nu till verkas Tabrizmönster i Kirman och tvärtom, Serabend mönster i Turkiet, Kirman mönster i Arak osv.

Även mattor med mönster påtagligen influerade av europeisk smak har i stor utsträckning tillverkats. Således är praktiskt taget hela Kirman produktionen nu inriktad på att tillverka mattor med blommönster i fransk stil med dekorativa medaljonger och med den brutna blommiga bården för att tillfredsställa köpare från Europa och andra världsdelar. Även i andra distrikt till verkas mattor med europeiska mönster, också de avsedda för export.

Det främmande intrånget på mönstertraditionen är naturligtvis inte lyckligt, och de traditionella mönstren hotar att förflackas genom nykompositioner. På vissa platser och i vissa distrikt
är man dock medveten om detta och arbetar för att återgå till de gamla mönstren och samtidigt frångå den moderniserade tjockleken på vissa mattor.

I den följande beskrivningen av de orientaliska mattorna har jag delat in dem i sex stora huvudgrupper efter de största mattproducerande länderna, vilka kommer att behandlas i följande ordning
PERSIEN
Den persiska mönsterfloran är oerhört rik och mångskiftande. De äldre geometriska mönstren bestående av kors-, stjärn- och rosettmotiv ut trängdes under 1400-talets senare del av en annan mönstertyp bestående av medaljonger, blomsterrankor och arabesker. Vidare fanns en strävan att låta mittfältet dominera mattans mönster. Detaljmönstren bygger i stor utsträckning på naturalistiska blommönster men även geometriska former förekommer. Den persiska mattkonsten använder sig även av figurala motiv, människor- och djurframställningar, där perspektivet anges genom att figurerna placeras ovanför var andra i stället för bakom varandra.
TURKIET
Den turkiska tillverkningen av mattor var fram till 1860-talets början inriktad på den egna marknaden, och mönsterformerna var då bundna till bestämda trakter. Vid denna tid uppstod på grund av de europeiska handelsförbindelserna en mer affärsmässig tillverkning och som följd av detta en uppluckring av de traditionsbundna mönsterformerna. Utmärkande för den äldre produktionen är tillverkningen av bönemattor. Dessa har då på olika tillverkningsplatser varierats i mönster och färg. De turkiska mönstren består av geometriska former och stiliserade blomstermönster. Människo- och djurframställningar är däremot som nämnts bannlysta. Undantag är att det i Kaiseri och Brussa på senare tid förekommer bl.a. en del jaktmattor, således både människor och djur.
Hantverkarna i Konia och hela provinsen har sedan gammalt namn om sig för mästerlig skicklighet, och här har den turkiska mattknytningen ett centrum. Orten är känd sedan årtusenden. Monument med en egendomlig bildskrift för täljer att hettiterna, som behärskade en stor del av Mindre Asien 2100-1400 f.Kr., hade sina bopålar i området. Konia var också det forntida Lykaoniens huvudstad. Den har under alla ske den behållit sin betydelse. Nya Testamentet berättar att Paulus kom hit under sina missions matta resor till Mindre Asien, blev stenad och förföljd.
Den turkiska mattknytningen har i hög grad påverkats av grekerna, som under århundraden dominerade matt produktionen på den anatoliska västkusten och öarna där utanför. Det var huvudsakligen den grekiska folkgruppen som jämte armenierna och kurderna omhuldade tillverkningen i Turkiet. Nu är emellertid grekerna borta, fördrivna ur landet i och med republikens utropande 1923, och Turkiets till närmare 32 miljoner uppgående befolkning består nu till 86 procent av turkar. Statsreligionen är slopad, men den muhammedanska läran omfattas av det helt övervägande flertalet.
På 1500- och 1600-talen stod den turkiska matt kulturen mycket högt, och de mattor som framställdes under denna glansperiod är fullt jämbördiga med de persiska. Sultanerna hade för sina hov införskaffat persiska mönstertecknare och överdådigt skickliga färgare och knytare som åstadkom de yppersta praktverk.
I hemmen knöts mattor för eget bruk, och särskild omsorg lades ned på bönemattorna. Nästan varje hem hade en eller två vävstolar. I synnerhet i Izmir (Smyrna), Ghiordes, Oushak, Kula och Sivas var mattknytningen som hemarbete en tradition

KAUKASIEN
De kaukasiska mattyperna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade.
TURKESTAN
De turkmenska mattorna präglas av att de är tillverkade av en nomadiserande befolkning. Mattorna knyts för att användas i Kibitkan, tältet. Först i sen tid har mattor börjat tillverkas för försäljning; dessa har då ofta annan storlek än de som tillverkas för eget bruk. Landets olika folkstammar har sina utmärkande mönster, men geometriska romb- och oktogonfigurer dominerar.
KINA
De kinesiska mattornas mönster skiljer sig avse värt från de centralasiatiska. Detta beror på att konsten att knyta mattor kom till Kina tämligen sent, troligen på 1400-1600-talen (undantagandes ett fåtal exemplar som lär ha tillverkats redan i början av vår tideräkning). Då upptogs i matt konsten redan utbildade mönsterformer, vanliga inom andra konstarter.
De kinesiska mattorna kan vara av ett flertal speciella typer: tempelmattan består av ett par eller flera kvadratiska fält med samma mönster, pelarmattan har en människo- eller drakfram ställning som täcker hela mittfältet och har en dast en övre och en nedre bård, bildmattan är med dess åt ett håll vända motiv avsedd att ses endast från ena långsidan.
Mattornas mönster är ofta symbolistiska och symbolerna är av kinesiskt, taoistiskt eller buddhistiskt ursprung. Bland de kinesiska kan nämnas draken, den förnämsta symbolen samt kejsarens emblem, som symboliserar en positiv och välsignelsebringande kraft, vidare det synnerligen vanliga skrivtecknet för lycka, Shou, som förekommer i olika utformningar. Svastikan är mycket vanlig och symboliserar långt liv, talet tiotusen och Buddhas hjärta. Taoistiska är bl.a. tranan i betydelsen längt liv, fågel Fenix som odödligheten och hjorten som symbol för väl stånd. En annan vanlig djursymbol, av buddhistiskt ursprung, är lejonet, templets väktare. Bårdmönstren är dels av mer allmän typ som meander- och pärlbårder men kan även bestå av stiliserade berg- och vågmönster. De kinesiska mattornas mönster avbildar ofta grupper av föremål. Detta är t.ex. De åtta taoistiska odödligas attribut: svärdet (ger övernaturliga krafter), kryckan (trolldomsmakt), lotusblomman (renhetens symbol), flöj ten (bringar lycka), trollstavarna (bärs av trollkarlen Chang), solvippan (kan uppväcka döda), kastanjetternal (musikens stimulans) och blomsterkorgen (framkallar väna drömmar)
De åtta buddhistiska tingen: baldakinen (beskyddar mot allt ont), lotusblomman (sommarens symbol), statspara plyet (kunglig värdighet), vasen (varaktig fred), snäckan (blaser till gudstjänst), fiskarna (glädje och sorg eller glädje och rikedom), eldshjulet eller lagens hjul (gudomlig rättfärdighet) och eviga knuten (evigheten eller långt liv)
AFGHANISTAN
Huvudmotiv: tre karakteristiska oktogoner, s.k. Gül, utfyllnadsmönster: V format hak motiv. Huvudbård: triangelmotiv. Tillverkad efter 1945. nordliga Afghanistan, av nomader och bofasta. Knut: Senneh. Varp: ullgarn och gethårsgarn. Inslag: ullgarn och gethårsgarn, 2 inslag efter varje knutrad. Lugg: ullgarn av varierande kvaliteter.
Frans: färgad, vävd kant och vanlig frans på båda kortsidorna.
Mönster: stora och små oktogoner och rombmotiv med utfyllnadsmönster av spindelmotiv och andra geometriskt stiliserade mönsterdetaljer. Färger: rött i alla nyanser som bottenfärg. Storlekar: alla upp till 400X600 cm.
Knuttäthet: 9–36 per cm².
Afghan-mattan är en av vår tids populäraste mattor, bl.a. på grund av att den är rätt prisbillig, men kanske främst därför att den är så neutral och lugn i mönstertypen. Den röda färgen med sin dominerande släta botten gör att den är mycket lätt att placera även i modern miljö. Kvaliteterna är många med stora differenser i täthets graden och i ullkvaliteten. Det finns även s.k. guld-Afghan, vilka ursprungligen i de flesta fall har varit röda men genom specialtvätt och blekning fått sin bronsgula färgton. Detta kan man kontrollera genom att vika undan luggen och se in i luggbotten.

INDIEN och PAKISTAN
Indiens och Pakistans historia sammanfaller ända fram till 1947, då Pakistan skildes från Indien och bildade egen stat.
Man började tillverka handknutna mattor re dan under 1500-talet. Moghul fursten Akbar tog in persiska mästerknytare och skickliga mönster konstnärer som började producera mattor i hans eget palats.
Mönstren var av den persiska typen och kvaliteterna de bästa tänkbara med material av silke och finaste fårull.
Akbar introducerade tillverkningen av handknutna mattor och hans efterföljare, Shah Jahan gir och Shah Jahan, fullföljde denna förnämliga produktion.
Tillverkningsplatser vid denna tid var Agra, Lahore, Delhi, Srinagar och Amritsar. Lahore förblev den största tillverkningsorten ända fram till mitten av 1800-talet, då Amritsar övertog rol len som främsta tillverkningsplats. Sedermera spred sig produktionen över nästan hela Indien.
Tekniken i Indien är alltid sennehknut, var pen, med några undantag, av bomull eller silke. Mönstren mest persiska Isfahan, Keshan, Kirman och Herat. Under senare år tillverkas även mattor med turkmenska, kinesiska och turkiska mönster.
Många av de finaste mattorna från 1500- och 1600-talen finns i muséer bl.a. i Jaipur, en gam mal stad nära Agra, samt i många muséer runt om i Europa och Amerika.
Liksom alla de övriga orientländerna hade Indien en lång nedgångsperiod, ja betydligt läng re än de andra, den varade ända fram till senare delen av 1940-talet.
Efter denna tid rationaliserades produktionen till det bättre. Kashmir-området med Srinagar som ledande tillverkningsort har en stor del av äran att exportkvaliteterna har så förnämliga täthetsgrader. Indien är i dag, närmast efter Persien, den största exportören av handknutna mattor i hela världen.
Produktionen sker mest i större eller mindre knyterier eller som hemarbete. a I Pakistan är de största tillverkningsområdena för närvarande Lahore, Karachi och Rawalpindi.
INDIEN
Tillverkningsorter och mattnamn
AGRA
Agra är välkänt alltsedan Moghul-perioden för sin kvalitetstillverkning. Där tillverkas numera mattor av i stort sett två skilda typer, dels per siska och turkmenska mönstertyper med en tät hetsgrad av 150-600 000 knutar per m², och dels savonneri och kinesiskt mönstrade mattor relativt grovt knutna, ca 25-90 000 knutar per m. De två sistnämnda har oftast reliefskurna mönsterkonturer.
BHADOHI
Med anor sedan Moghultiden har här tillverkats mycket fina mattor. Tillverkningen är numera inställd på grövre mattor, ca 90–160 000 knutar per m², mönstren savonneri och kinesiska. Detta produktionsområde omfattar ca 500 samhällen och med de närliggande Mirsapur och Varanasi är det ett av de största i hela landet när det gäller antalet tillverkade mattor.
ELLURU
Under 16–1700-talen tillverkade man mycket fina kvaliteter, men de mattor vi känner till från början av 1900-talet är av mycket kvalitet ca 20–50 000 knutar per m². Men Densen just nu är en strävan att tillverka betydligt bättre kvaliteter.
JAIPUR
Detta distrikt har sedan 1600-talet tillverkat mattor av finaste kvalitet. Den nuvarande produktionen är mycket stor, man tillverkar både grova och finknutna mattor. Mönstertypen är den vanliga, persiska, turkmenska och kinesiska mönstermotiv.
De finare kvaliteterna har ofta persiska jakt och trädmotiv, knutna i relief på s.k. broscherad silver- eller guldtrådsbotten. I de persiska mönsterkompositionerna förekommer ofta indiska mönsterinslag varigenom mattorna från detta område får en utpräglad indisk karaktär.
KASHMIR
Det var troligen i mitten av 1400-talet man bör jade tillverka mattor i detta område. Kashmirullen är välkänd över hela världen, täthetsgraden varierar mellan 190–800 000 knutar per m² och i en del fall överstiger den en miljon. Mönstren, persiska, turkiska och turkmenska i utsökta färgkombinationer.
MIRSAPUR
Med anor från 1600-talet har detta område en stor produktion av grovknutna mattor i ljusa pastellfärger med en täthetsgrad av ca 40 90 000 knutar per m², men det tillverkas även finare kvaliteter, 160–240 000 knutar per m². Produktionen är mest inriktad på stora mattor och det finns vävstolar där man kan göra 12 mtr breda mattor.

Erfarenheten har visat att många mattor alldeles för tidigt blir förslitna eller förstörda på grund av felaktig behandling. I det följande ges några enkla råd för mattans vård.
De första månaderna bör en ny matta absolut inte piskas och helst inte dammsugas, i varje fall inte för ofta. Mattans lugg yta· skall nämligen först bli riktigt tilltrampad, ty då blir ytan mer oöm för slitage av alla slag.
En ny matta luggar i regel av sig mer eller mindre beroende på hur hög luggen är, mera vid hög lugg än vid låg. Detta beror på att korta fibrer finns kvar i luggen efter skärningen och dessa arbetar sig efter hand upp i ytan, men detta inverkar inte på mattans kvalitet eller livslängd och upphör efter hand. När i ullgarner dessa kortare fibrer, den s.k. bottenullen, så småningom försvunnit återstår huvudsakligast de blanka täckhåren, vilket gör att en matta får sin riktiga glans först efter en tids slitage. Försök aldrig dra ut knutar eller tjocka trådar, låt fackmannen klippa eller fästa dem.
Om en matta över huvud taget måste piskas, bör detta ske med en bredbladig piskkäpp, ej vanlig rotting eller träkäpp. De fina varp- eller inslagstrådarna kan i annat fall lätt brytas av och hål uppstå. Piska alltid mattans baksida. Dammet tränger då ut på mattans framsida och borstas därefter lätt bort från luggytan »med luggs» med en torr borste.
När man dammsuger mattan bör man se till att dammsugarens munstycken är felfria, och själva dammsugningen skall alltid ske i luggens riktning (med luggs) så att dammet ej pressas tillbaka i mattan igen. Det är fel att fortsätta med damm­ sugningen så länge man över huvud taget kan få något i påsen, ty på det viset kan man så småningom förstöra mattans hela översida.
Smuts och fettfläckar avlägsnas med flyktig rengöringsvätska: Använd alltid ren trasa. Om mattan har fått svårare fläckar eller om den är genom smutt sig låter man tvätta den hos någon tvätt specialist. Det är fel att försöka rengöra mattor med exempelvis fuktiga teblad, våta trasor eller dylikt. Följ den blir att dammet fuktas och fäster än mer vid mattan, färgerna förlorar i friskhet, och mattan får ett solkigt utseende.
Misstänker man mal i mattan använder man något bra undersöker hela mattan noggrant, piskar och dammsuger den samt låter den ligga i timtal i solen och friska luften. Vid större malskador kan det vara nödvändigt att låta tvätta mattan.
En trasig frans eller långsida inte bara miss­ pryder mattan utan orsakar lätt en upprivning av kanten, som därigenom sargas. Se därför till att uppkomna skavanker lagas snarast möjligt. Ett bra sätt att förlänga mattans livslängd är att använda mattunderlägg. Detta är då även ett glidskydd som förebygger olyckshändelser genom halkning. Underlägget bör runt om vara någon centimeter.
Abadeh
Staden Abadeh ligger norr om Shiraz. Abadeh mattor har sanneh knut , mönstret är liknande Gashgai med rombformade medaljonger och stiliserade blom- och vasmotiv.
Afghan mattor
Afghan-Mattan är en av dem vår tids populära mattor. Den röda färgen med sin dominerande släta botten gör att den är mycket lätt att placera även I modern miljö.
Afghanska mattor, särskilt de ikoniska röda varianterna, sticker ut i riket av traditionella handvävda mattor. Tillverkade av Afghanistans etniska stammar som Baluch och Turkmen, dessa mattor är kända för sin karakteristiska djupt rödbruna nyans och intrikata geometriska design. De är ofta gjorda av högkvalitativ ull och färgas med naturliga ämnen, vilket säkerställer en levande och varaktig röd nyans. Ett klassiskt motiv som finns i dessa röda mattor är mönstret "elefantfot". Sådana mattor fungerar inte bara som vackra dekorativa föremål utan också som ett bevis på Afghanistans rika väv arv.
Färg variationen är väldigt bredd och kombinationen är mycket passande till europeiska interiör. Nya afghanska mattor har väldigt finna kvalitet och prisvärda som produceras där och skickas till Pakistan för tvätt och finishing för att exporteras från Lahor i Pakistan. Knutar i Zeiglar matta är turkiska knut och mycket slitstarka. Zeiglar mattor har lugna mönster och varma färger, därför passar lätt till olika inredningar. Olika producenter har döpt olika, exempel Khorjin, shal, Sultani, Ghazni, Kazak. Dessa Mattor är dubbel knut och mycket slitstarka och tät. Hög ullkvalitet och motiven i kombination med glada färger i de här mattorna har skapat en riktig drömmatta. Stor del av mattor knuts i Afghanistan och därefter tas till Pakistan för tvätt och finishing.
Kelim
Namnet Kilim kommer från det persiska ordet 'Gelim'. Kelimmattor är inte knutna, utan vävda. De har därför ingen lugg och ofta ingen fram- och baksida, eftersom båda sidor är lika. Fördelen med detta är att mattan går att vända. Nomadstammar använde ofta Kelim som en barriär vid ingången till sina tält för att hålla värmen inne. Materialen som används är huvudsakligen ull, men ibland används bomull till varptrådarna. Kelims kvalitet och motiv varierar enormt. Vanligtvis används glada färger för de ofta abstrakta motiven, som ger mattan ett "stamliknande" utseende. Vanligtvis ser man med Kelims att ett "mellanrum" lämnas mellan de olika färgerna genom att använda varptrådarna.
Vävtekniken i Kelim i stort sett densamma som i svenska röllakansteknik med den skillnaden att det lämnas en slits mellan de olika mönsterfärgerna genom att mönstertråden vävs tillbaka utan bindning med nästa mönsters varptråd.

Arak
Dessa mattor knyts i Sarough-området i västra delen av mellersta Persien. Mattorna tillverkas i ett flertal olika mönster men har ofta en centralt placerad medaljong, en tydligt definierad ram och påminner om Kerman- och Keshan mattor. En mycket slitstark och tätknuten matta med vacker glansig ull. Sarouhg mattor är jämte mattorna från Arak, som också går under benämningen saruk, ett av de mest bekanta namnen för export till Amerika och Europa. Tillverkningen sker på dubbel varp, vilket ger mattorna deras typiska massivitet och hållbarhet. På grund av tekniken med dubbel varp och det kraftiga utförande är denna en mycket hållbar kvalitets typ. Ofta röda eller blåa, produceras i ett flertal olika mönster men har ofta en centralt placerad medaljong och tydligt definierad ram. Ullen som används är av hög kvalitet och glansig och mattorna är kraftiga och slitstarka. De produceras i ett flertal olika mönster men har ofta en centralt placerad medaljong och en tydligt definierad ram. De är lätta att känna igen med sina typiska mönster och format. Mönstren är mycket varierande, och såväl medaljongmattor som mattor med upprepningsmönster förekommer.
Ardebil
I Ardebil mattor tillverkningen använder kaukasiska mönster med dessas alla geometriska motiv. De äldre har geometriska rombmotiv och Tabriz liknande medaljongmönster.
Hamadan
Distriktet förfogar över mer än 3000 byar, varför års tillverkningen av mattor är mycket stor. Många ortsnamn kan sättas på olika mattorna. Några av de mest kända är Asadabad, Bibikabad, Borchalou, Dergezin, Injilas, Khamseh, Husseinabad, Maslagan, Saveh, Shahsavan, Tafresh, Tuserkan, Zaghe.Hamadan mattor brukar ha geometriska stavmedaljong, stiliserade de blommotiv, Herati och rombmotiv. I äldre mattor är bottenfärgen ofta täckt av ett galler mönster ton i ton med bottenfärgen. Fransar är kort kelimkant, som regel frans endast på en kortsida. Ghiordes, även över 4 varptrådar.
Bakhtiari
Bakhtiari Mattor knyts av nomader och bofast befolkning i området mellan Arak och Isfahan samt söderut till Zagrosbergen. Mattor har Ghiordes, ibland även sennehknutar. Kraftigt ullgarn används i tillverkningen.
Baluch
Baluchmattor är ursprungligen knutna av Baluch nomaderna. Mönstren är så livliga att baluch mattorna genomgående gör ett mycket charmigt intryck. Mattorna har varpen i ull eller en blandning av ull och gethår, vissa nyare har varp av bomull. Den tillhör gruppen av så kallade röda mattor vars dominerade färg är röd, de är dock lösare knutna än afghanmattorna.
Bidjar
Bidjar mattor är en sorts matta som kommer från staden Bidjar i Iran, de tillverkas vanligtvis av kurder. Färgerna är i regel mörka, rött och blått med beige insprängt. Mönstren understryker enformigheten och medaljong- och hörnmotiven är i regel små. Mattorna är knutna med turkisk knut. Oftast framställs dessa mattor på dubbel varp.
Bidjar-mattor, även kända som "Iron Carpets of Persia", är unika persiska mattor kända för sin exceptionella hållbarhet, intrikata design och speciella vävtekniker. De kommer från Bidjar, i den kurdiska regionen i nordvästra Iran.
Hållbarheten hos Bidjar-mattor är anmärkningsvärd, därav deras smeknamn "Järnmattor". Detta beror på deras tätt vävda struktur och höga knuttäthet, vilket kännetecknar deras unika vävprocess.
Intrikata mönster är ett kännetecken för Bidjar-mattor, med olika motiv som blommönster, medaljonger och geometriska former. Uppmärksamheten på detaljer är anmärkningsvärd, med exakt symmetri och raffinerade linjer.
Färgpaletten på Bidjar-mattor är levande, inklusive djupa blåtoner, nyanser av rött, guld och grönt. Dessa färger kommer ofta från naturliga färgämnen, vilket förklarar deras varaktiga livlighet.
En unik egenskap hos Bidjar-mattor är deras dubbelväftteknik, där extra väfttrådar vävs mellan rader av knutar. Detta ökar deras robusthet och minskar slitaget.
Förutom sitt konstnärliga värde förmedlar Bidjar-mattorna ofta kulturella och symboliska betydelser som speglar inslag av kurdiskt och persiskt arv.
Samlare värdesätter Bidjar-mattor för deras hållbarhet, hantverk och estetiska tilltal. Med olika storlekar och former tillgängliga, från mindre mattor till större bitar för specifika utrymmen, passar de bra i olika miljöer.
Bidjar-mattor kombinerar konstnärlig förfining, hållbarhet och kulturell betydelse på ett unikt sätt. Deras intrikata design, exceptionella hantverk och hållbara kvalitet gör dem till eftertraktade föremål för samlare och finsmakare, som blandar historiska, konstnärliga och praktiska värden.
Zeiglar
Knutar i Zeiglar matta är Turkish knut och mycket slitstarka. Zeiglar mattor har lugna mönster och varma färger därför passar lätt till olika inredningar. Stor del av mattor knuts i Afghanstan och därefter tas till Pakistan för tvätt och finnishing.
Zeigler mattor är kända för sin unika blandning av traditionella persiska och europeiska designelement. De har ofta mjuka, dämpade färger, inklusive pastellfärger, i kombination med intrikata blommönster eller geometriska mönster. Designen är vanligtvis mer öppna och rymliga jämfört med andra persiska mattor.
Zeigler-mattor vävs främst i Afghanistan, särskilt i Herat-regionen, som har en lång historia av mattvävning. Efter att ha vävts skickas mattorna ofta till Pakistan för tvätt- och efterbehandlingsprocesser.
Med tiden har Zeigler-mattor vunnit popularitet över hela världen på grund av deras mångsidiga design som smälter väl in i olika inredningsstilar. De är eftertraktade för sin skönhet, hantverk och förmåga att tillföra elegans och värme till alla utrymmen.
Ariana
Khorjin och Shal och Ariana har samma tillverkningsteknik och dessa mattor har glada och varma färger. Nu för tiden i Afghanistan och Pakistan knyts mattor med hög kvalitet med hjälp av Västländska designer. Khorjin mattornas mönsterformer och färger är genom sin stora variationsrikedom fascinerade och fantasieggande. De bygger på växt- och djur färger och dessa är givetvis de bästa. De ger garnet en naturlig lyster. De mattor som i dag framställs i Afghanistan knyts på samma sätt som för tusen år sedan.
För deras utsökta hantverk och rika kulturarv. De är uppkallade efter den antika regionen Ariana, som omfattade delar av dagens Afghanistan och närliggande områden. Dessa mattor är mycket uppskattade för sina kvalitetsmaterial, intrikata design och skickliga vävtekniker.
Ariana-mattor är vanligtvis handgjorda av skickliga hantverkare i olika regioner i Afghanistan, var och en med sin egen unika stil och egenskaper. De är gjorda av högkvalitativ ull från lokala får, kända för sin hållbarhet och mjukhet. Ullen är noggrant spunnen och färgad med naturliga färgämnen, vilket resulterar i levande och långvariga färger.
En utmärkande egenskap hos Ariana-mattor är den mångfald av mönster och mönster som de visar upp. Dessa mattor visar ofta en blandning av traditionella och moderna motiv, som innehåller geometriska former, blommiga element och intrikata kanter. Designen är noggrant vävd för hand, vilket visar de afghanska mattvävarnas skicklighet och konstnärskap.
Ariana-mattor är kända för sin hållbarhet och tål tung gångtrafik. De är ofta vävda med hög knuttäthet, vilket säkerställer en tätt vävd struktur som bidrar till deras livslängd.
Dessa mattor fungerar inte bara som funktionella golvbeläggningar utan representerar också afghansk kultur och traditioner. De värderas som utsökta konstverk som speglar regionens rika historia och hantverk.
Det är viktigt att notera att det kan finnas variationer i Ariana-mattor på grund av mångfalden av afghansk mattproduktion, inklusive variationer i design, färgpalett och vävtekniker över olika stam- eller regionala stilar. Varje matta har sin egen unika historia, vilket gör den till en omhuldad pjäs för både samlare och entusiaster.
Gabbeh
Gabbeh mattor knyts av handspunnen ull, vilket används till både luggen och varpen. Mattorna har lång lugg, låg knuttäthet och många rader av väft mellan varje rad av knutar. Färgerna kan antingen härröra från ofärgad ull eller naturliga färgämnen utvunna ur växtmaterial. Gabbeh mattor är bekväma mattorna du någonsin kommer att stöta på. De är gjorda av 100 % fårull. Den här typ av mattor brukar inte vara täta mattor.
Heriz
Heriz, Goravan, Mehriban, Karaja, Bakshaish, alla är byar runt om Heriz som ligger ca. 65 Km östern om Tabriz. Mönstret brukar vara geometriskt tecknade medaljonger med hörnpartier, även över mönstrade med stora stiliserade blad motiv och några enstaka fall även cypressmotiv. Knuttätheten brukar vara 9000–35000 per meter oaktat detta mycket hållbar, speciellt lämpad för hall eller matsal.
Kashmar
Kashmar mattor görs dubbel knut och dubbel inslag andra mattor från detta område är Moud och Birjand.
Pakistan
Staden Karachi med angränsande områden är en av de största tillverkningsplatserna i Pakistan. Mönstren är de vanliga med tonvikt på Bochara mönster, som i motsats till de ryska mattornas röda bottenfärg, har nästan alla regnbågens färger och denna färgsättning är mycket vanlig i Pakistan. Här tillverkas små-, gallerimattor och upp till 300×400 cm, eller på beställning ännu större.
Kashmir
Kashmir silkemattor knuts i Indien med traditionella persiska mattor som förebilder. De orientaliska mönster i mattorna består dels av medaljonger och upprepade mönster men det typiska trädgårdsmotivet förekommer. Mattorna är mycket välgjorda och tack vare silke som materialval blir de tunna och lätta med en vacker skimrande lyster. Genom att använda silke ges också möjlighet till detaljerade mönster och man imponeras av noggrannheten i arbetet bakom mattan. Dessa vackra Kashmirmattor i silke ger vilket rum som helst ett lyft och du får väldigt mycket matta för pengarna.
Kazak
Knutar i Kazak matta är dubbel knut och mycket slitstarka. Kazak mattor har glada och varma färger med geometriska mönster. Det finns olika typer av Kazak mattor i olika täthet. Tätknutna kazakmattor kallas till Kazak Super. Stor del av mattor knuts i Afghanstan och därefter tas till Pakistan för tvätt och finnishing.
Kelim chobi
Traditionella Kaukasien mönster och färg är kännetecken till Chobi kelim. Vävtekniken i Kelim i stort sett densamma som i svenska röllakansteknik med den skillnaden att det lämnas en slits mellan de olika mönsterfärgerna genom att mönstertråden vävs tillbaka utan bindning med nästa mönsters varptråd.
Namnet Kelim kommer från det persiska ordet 'Gelim'. Kelimmattor är inte knutna, utan vävda. De har därför ingen lugg och ofta ingen fram- och baksida, eftersom båda sidor är lika. Fördelen med detta är att mattan går att vända. Nomadstammar använde ofta Kelim som en barriär vid ingången till sina tält för att hålla värmen inne. Materialen som används är huvudsakligen ull, men ibland används bomull till varptrådarna. Kelims kvalitet och motiv varierar enormt. Vanligtvis används glada färger för de ofta abstrakta motiven, som ger mattan ett "stamliknande" utseende. Vanligtvis ser man med Kelims att ett "mellanrum" lämnas mellan de olika färgerna genom att använda varptrådarna.
Vävtekniken i Kelim i stort sett densamma som i svenska röllakansteknik med den skillnaden att det lämnas en slits mellan de olika mönsterfärgerna genom att mönstertråden vävs tillbaka utan bindning med nästa mönsters varptråd.

Kontes
Dessa moderna mattor kommer från Indien, ett land känt för sitt rika textil arv, och visar inte bara upp landets moderna designestetik utan också dess tidlösa hantverk. Att använda silke i högen, speciellt bambusilke, är ett bevis på Indiens mångåriga tradition av att väva med lyxiga material. Denna praxis ger inte bara en strålande glans till mattorna utan ger också en mjuk, plyschkänsla under fötterna. Genom att kombinera tradition med modernitet, är dessa mattor en sann återspegling av Indiens konstnärskap inom textilinnovation.
Kirman
Kirman tillverkar en av de mest förfinade och eleganta mattorna i hela Persien. Med nedärvt färgsinne sätter knytarna alltid mönsterfärgerna med hänsyn till bottenfärgen. Ullkvaliteten är mycket förnämligt, och kirman distriktets vävstols typ med den s.k. rullbommen ger möjlighet till stora och strikt framställda mattor. Denna matt typ räknas som en av persiens förnämligaste. Tillverkningen sker på dubbel varp. Mönstret förnämligt utformade medaljong, jakt och andra figurmotiv, dessutom över mönstrade blommotiv i varierat utförande.
Dagestan
Dagestans mattor är ganska sällsynta, och det finns endast gamla eller rentav antika sådan. Viktigaste centrum är staden Derbent, där karaktäriska Daghestanmattor tillverkas. De är nästan alltid dekorerad med ett speciellt motiv, som underlättar identifikationen.
De kaukasiska matt typerna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade.
Mattor som kalls till Azarbijan är gjort i Azarbaijan (republik) som även kallas till Kaukasien och påminner om persiska Sarab eller Ardebil mattor. sedan 1950 knutades väldigt lite mattor i Azarbaijan, därför De mattor som man ser brukar vara över 70–90 år gammal.
Koliai
Kurderna är kända som goda mattknytare. Mattorna är fast knutna med hög lugg och med mättad färgskala. Äldre Koliai mattor är knutna på ull varp, medan yngre har bomullsvarp, båda med två inslag mellan knutraderna. Deras mönster har oftast stora, geometriska figurer i dova färger. Ett mönster med små diagonalt ställda rutor är också vanligt. Utförandet är kraftigt; mattorna är tunga och kompakta och har god slitstyrka. De klassiska måtten är 150-160x300-330 cm, alltså smala mattor i förhållande till längden.
Lori
Nomadstam från Lor- distriktet, sydväst om Isfahan. Varpen brukar vara ullgarn och gethår och bomullsgarn. Geometriskt tecknad mönster samt rombformade hak och trappstegs medaljonger, Liknande mönster i Ghashgahi mattor. Färger brukar vara mörka blå eller röda bottenfärger. Knutar är Ghiordes eller Senneh.
Loribaft
Mattorna är välkända för sina moderna designer. De påminner om Gabbeh mattor men mer tätknutna och har kortare lugg. I dag tillverkas de även i Indien
Mahal
Distrikten Mahllat förfogat Gholpaygan, Wiss, Mishkabad, som knuts mattor sedan 800 talet. Färger som används är mest terra röd, beige eller mörkblå bottenfärg. kraftiga ull och 2 inslag efter varje knut rad gör mattan mycket stark.
Malayer
Tillverkningsort är staden Malayer i distriktet med samma namn. Knutar är Ghiordes, men även senneh förekommer och varpen är bomullsgarn. Mönster av Malayer mattor är stiliserade blommotiv eller geometriskt utformade medaljonger. Färger som används mest är blå, rosa, röd eller beige bottenfärg. I detta distrikt förekommer ett annat mindre känt namn, Jozan, vars kvalitet är jämförbar med saruk och malayer.
Shirvan
Staden ligger nära Kaspiska havets sydväststranden i södra delen av Azarbaijan. Shirvanmattor har liksom andra kaukasiska mattor mycket skiftande mönster.
De kaukasiska matt typerna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade. Mattor som kalls till Azarbaijan är gjort i Azarbaijan (republik) som även kallas till Kaukasien och påminner om persiska Sarab eller Ardebil mattor. sedan 1950 knutades väldigt lite mattor i Azarbaijan, därför De mattor som man ser brukar vara över 70–90 år gammal.
Mashad
Mattproduktionen är omfattande och mest knyter man stora mattor med medaljongmotiv, som även säljs under namnet Meshed. Kvaliteten är växlande och ullen från Khorrasan känns igen genom att den är så mjuk. Mashad Mattor tillverkas i provinshuvudstaden Mashad och används sannehknutar och medaljongmönster även över mönstrade blommotiv. Färger är mest mörk cochenille röd, blå eller beige botten.
Sarough
Sarouhg mattor är jämte mattorna från Arak, som också går under benämningen saruk, ett av de mest bekanta namnen för export till Amerika och Europa. Tillverkningen sker på dubbel varp, vilket ger mattorna deras typiska massivitet och hållbarhet. På grund av tekniken med dubbel varp och det kraftiga utförande är denna en mycket hållbar kvalitets typ. Ofta röda eller blåa, produceras i ett flertal olika mönster men har ofta en centralt placerad medaljong och tydligt definierad ram. Ullen som används är av hög kvalitet och glansig och mattorna är kraftiga och slitstarka. De produceras i ett flertal olika mönster men har ofta en centralt placerad medaljong och en tydligt definierad ram. De är lätta att känna igen med sina typiska mönster och format. Mönstren är mycket varierande, och såväl medaljongmattor som mattor med upprepningsmönster förekommer.


Darband
Darband är provinshuvudstad i Daghestan, mattor från Darband brukar ha tremedaljongsmönster, uddiga oktogonmotiv, enkel medaljong med stiliserade blommotiv samt djurmönster.
De kaukasiska matt typerna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade. Mattor som kalls till Azarbaijan är gjort i Azarbaijan (republik) som även kallas till Kaukasien och påminner om persiska Sarab eller Ardebil mattor. sedan 1950 knutades väldigt lite mattor i Azarbaijan, därför De mattor som man ser brukar vara över 70–90 år gammal.
Moud
Staden ligger 300 kilometer söder om Mashad och söder om Birjand. Motiven i Moud mattor brukar vara Medaljong motiv eller upprepade motiv och figurala motiv. Färger som används i tillverkningen är mest beige ljusröd och blå. Figurala Moud mattor även kallas trädgårds mattor. Ibland används silkeinslag för att framhäva luggens glans.
Nain
Nain mattor är mycket omtyckta mattor. Ofta används silke inslag för att framhäva luggens glans. Kvaliteten är mycket varierande beroende på ull kvalitet och antal knutar ( 4 La, 6 La, 9 La, 12La) i mattan. Den absoluta högsta kvalitén är 4 la som motsvarar ca en miljon knutar per kvadrat meter och väldigt sällsynt. Motiven brukar vara mest medaljong motiv och beige färgen används i stor skalla. Tillverkningen sker på dubbel varp. dessutom över mönstrade blommotiv i varierat utförande.
Oftast har de ett medaljongmönster i mitten med blommor och kvistar i bakgrunden. En bård med blommor och typiska vaser syns också. Den dominerande färgen är ofta en slags blekare roströd och beige på en mörkblå bakgrund

Ganje
Ganja mattor brukar ha mycket snarlika Kazakmattor med tre medaljonger, varav den mellersta vanligen är större än de andra, samt rektangulära hakmönstrade oktogonmotiv.
De kaukasiska matt typerna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade. Mattor som kalls till Azarbaijan är gjort i Azarbaijan (republik) som även kallas till Kaukasien och påminner om persiska Sarab eller Ardebil mattor. sedan 1950 knutades väldigt lite mattor i Azarbaijan, därför De mattor som man ser brukar vara över 70–90 år gammal.
Nepal
Knut typen och tekniken i Nepal mattor skiljer sig från andra orientaliska mattor, därför backsidan av Nepal mattor ses lite olika i tätheten, nu för tiden i indian används den här knut tekniken i moderna mattor. Namnet tibetanska mattor syftar i dag dels på handknutna mattor från Tibet, Nepal och Indian.
Indiska moderna mattor. med sin höga ullkvalitet, är slitstyrka och tålighet, och är särskilt lämpade för hall och matsal. Knut typen och tekniken i Nepal mattor skiljer sig från andra orientaliska mattor, därför backsidan av Nepal mattor ses lite olika i tätheten, nu för tiden i indian används den här knut tekniken i moderna mattor.

Yerevan
Yerevan är huvudstaden till Armenien. Mattor från Yerevan är liknande Kazaks och Ganjas mattor geometriska oktogoner och medaljonger, men även Shirvans små stiliserade blommotiv.
De kaukasiska matt typerna omfattar såväl bönemattor som mattor med medaljongmotiv och upprepat mönster. Då mönstret byggs upp kring större figurer används ofta mindre motiv som utfyllnadsmönster. Mönstren utmärks av sin geometriska form. Även då blomster- och figurframställningar förekommer är dessa strängt stiliserade.
Patchwork
Patchwork eller lapptäckemattor görs av olika mattor som är gamla och slitstarka. först klipps dem äldre mattor till mindre bitar och sen sys ihop tills olika önskade storlekar. Ibland kan äldre mattor avfärgas och färgas om för att kunna ha önskade färg. mattor är avsedda att vara roliga och färgstarka. Dessa handgjorda mattor sys ihop från olika matt bitar. Slutresultatet är ett verkligt, unikt konstverk. Var och en patchwork matta är unik. Patchwork eller lapptäckemattor görs av olika mattor som är gamla och slitstarka.
Priset på patchwork mattor kan vara väldigt varierande beroende på vilka matt typer används i patchwork mattan och vilka tekniker används i produktionen. Äkta täta persikamattor är mest önskade typ mattan. I vissa fall kan de äldre mattorna avfärgas och färgas om för att uppnå önskad färg. Dessa mattor är avsedda att vara livliga och lekfulla och lägga till en touch av kul till alla utrymmen. Varje handgjord matta sys noggrant ihop med olika sektioner av mattan, vilket resulterar i ett verkligt unikt konstverk. Det är viktigt att notera att varje lappmatta är unik.
Kazak
Kazak-mattor kommer från regionen som omfattar delar av Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Kända för sina livfulla färger och djärva, geometriska design, visar de ofta upp medaljonger, djur och symboliska motiv. Traditionellt handknutna med högkvalitativ ull, Kazak-mattor sticker ut för både sin hållbarhet och plyschstruktur. Ullen, färgad med naturliga ämnen, ger mattorna sin karaktäristiska livfulla färgpalett. Vävd med den turkiska eller symmetriska knuten säkerställer deras konstruktion lång livslängd. I en värld av handgjorda mattor har Kazak-mattor en speciell plats, beundrade för sitt hantverk, sin historia och sin distinkta estetik.
Sanneh
I västra delen av Iran ligger provinsen Kurdistan. Dess huvudstad heter idag Sanandaj, men i matt sammanhang används fortfarande det äldre namnet Senneh. Besökaren möter här ett kurdiskt samhälle som skiljer sig från vad man normalt ser i Iran. Man märker det bland annat på befolkningens klädsel; män i pösiga byxor och kvinnor i färgglada dräkter.
Marockanska
Marockanska handgjorda mattor är en del av landets rika kulturarv och sticker ut på grund av sin unika design och exceptionella hantverk. Dessa mattor har redan fått uppmärksamhet över hela världen, särskilt i Nordamerika och Europa, på grund av deras estetiska tilltalande och överlägsna kvalitet. De tillverkas främst i regioner som Mellanatlas och Höga Atlas. Dessa specifika mattor är otroligt bekväma eftersom de är gjorda av 100 % fårull.
Vinto
Dessa moderna mattor kommer från Indien, ett land känt för sitt rika textil arv, och visar inte bara upp landets moderna designestetik utan också dess tidlösa hantverk. Att använda silke i högen, speciellt bambusilke, är ett bevis på Indiens mångåriga tradition av att väva med lyxiga material. Denna praxis ger inte bara en strålande glans till mattorna utan ger också en mjuk, plyschkänsla under fötterna. Genom att kombinera tradition med modernitet, är dessa mattor en sann återspegling av Indiens konstnärskap inom textilinnovation. Dessa vackra moderna mattor knyts i Indian. Bambu slik i luggen orsakar till extra glans på mattan. Den här typ av mattan påminner om vintage mattor även det är ny producerad.
Sari slik
Mattor vävs i Indien med konstsilke. konst silke ger mycket gläns till matta , därför det är viktigt att användas mattan till väldigt lunga inredningar.
Tabriz
Tabriz dagens matta produktion är mycket omfattande, och kvaliteten varierar från förnämliga konsthantverk till enkla och billiga basarkvaliteter. En bra Tabriz har en kort sträv lugg. Mönstren kan bestå av en mittmedaljong omgiven av arabesker, tårpilar och cypresser. Ett annat omtyckt motiv är fyra årstider som beskriver den persiske bondens liv under vår, sommar, höst och vinter
Turkman
Det som kännetecknar de turkmenska mattorna är bl. a att de nästan alltid har ull varp, upprepningsmönster med gölar och att de ofta har breda kortsidesbårder, som inte återfinns på långsidorna. Rött, i hela skalan från violett till brunt, är en dominerande färg.
Varamin
Dessa mattor knyts i staden Varamin i norra Persien av bofasta stammar. De är berömda för sina estetiskt avancerade mattor i rött, orange, ockra och blått. Mattorna har oftast ett mina khani-mönster, ett upprepningsmönster med blommor ordnade fyra och fyra i ett över mönstrat mittfält
Vintage
Dom mattor som har historiska backrund ex. kerman eller Bakhtiar mattor är mest populäraste bland dem riktiga vintage mattor. Därför är viktigt, varifrån kommer vintagemattan. Vintage mattor tillverkas bara av persiska och turkiska mattor som är minst 30-50 år gamla. Persiska vintage mattor brukar vara dubbelt inslag därför mer slitstarka och turkiska Vintage mattor brukar ha enkla mellan slag.
Ibland avfärgas (decolorized) mattor och färgas om för att ha önskade färg, därför dem mattor kallas också decolorized mattor.
Vintage persiska mattor som är minst 30 år gamla är inte bara dekorativa bitar, utan förråd av historia och hantverk. Handvävda och genomsyrade av rika traditioner, dessa mattor ekar berättelser om hantverkarna som vävde dem och de många hem som de har utsmyckat.
Regioner som Kirman, Tabriz, Ghom, Nain och Kashan är kända för att producera dessa mattor, var och en med sin unika stil och charm. Med tiden genomgår dessa textilier ofta underhåll såsom tvättning och eller färgning, vilket, när det görs på rätt sätt, kan förbättra deras skönhet genom att intensifiera färgernas livfullhet och klarheten i deras väv. Vintagemattor skapades för att matcha västerländsk smak.
Vintage&patchwork
En blandning av vintage och patchwork mattor är avsedda att vara roliga och färgstarka. Dessa handgjorda mattor sys ihop från olika matt bitar. Slutresultatet är ett verkligt, unikt konstverk. Var och en patchwork matta är unik. Patchwork eller lapptäckemattor görs av olika mattor som är gamla och slitstarka.
Wiss
Wissmattor kommer från västra delen av Iran. Mattorna knyts på varp och inslag av bomull och luggen är av ull. Senne- knut används mesta dels. Det stora mittfältet på mattorna inramas ofta av vackra bårder. Vanligtvis finner man Livets träd och/eller geometriska motiv i denna typ av mattor.
Daisy
Den mattan döptes till Daisy på grund av sitt motiv, mattan är dubbel knut och mycket slitstarka och tät. Hög ull kvalité och motiven i kombination med milda färger i den här mattan.

Shiraz och Ghashgai
Farsdistriktet har nomadstammarna som kallas Ghshgai-er. Dessa tillbringar omkring åtta månader i bergstrakterna , och sent på hösten vandrar de neråt kusttrakterna, söder om Shiraz. Mönstret brukar vara geometriskt tecknade mönster och medaljonger samt rombmotiv, i äldre Mir-ibotha och vertikalrandiga motiv och färger är mest krappröd eller blå bottenfärg. Hög kvalitet Ghasghai mattor Kallas också Kashkoli.

Yazd
Mattor ser ut som de äldre Kirman mattor med medaljong med hörnpartier, ovala paneler med blommotiv samt Herati mönster. Bottenfärger brukar vara blå, röd, eller beige. Yazd mattor är mest stora mattor.