OrientMattor
Våramattor är alltid handgjorda och unika. Som företag består vi av tvådelar; Vårt mål är att hålla högst kvalitet och bästa prisvärdhet på marknaden.
Följ oss

Search

Image Alt

orientaliska Mattor

Om orientaliska mattor

Den Orientaliska mattan har gamla anor. När och var tillverkningen av mattor började är ovisst, men att den dock begynt i förhistorisk tid är klarlagt.

De dåtida mattornas mönster var tämligen enkla med upprepade geometriska eller stiliserade motiv.

Olika typer av handknutna mattor har olika lång lugg. Mattans funktion kan vara ljud- och värmeisolerande, men även avkylande, skapa ett mjukt underlag, fungera som utsmyckning och statussymbol, vara ett liturgiskt objekt (bönematta) eller ett skydd för underlaget. Mattor förekommer i alla storlekar och är oftast rektangulär, men andra former förekommer också, exempelvis runda. Vanligtvis ligger de fritt direkt på golvet, men det förekommer även mattor som är fastsatta på underlaget och andra, så kallade heltäckningsmattor som är skurna utifrån rummets form och täcker hela golvytan. Ibland

Materialet

En orientalisk matta knyts huvudsakligen av ull eller silke tillsammans med bomull. Lin och jute används endast i mindre omfattning.

Ullen efter klippning från fåren rensas och sorteras i olika kvaliteter med tanke på vad den sedan skall användas till, varefter den tvättas i bäckar eller andra vattendrag samt torkas och bleks i fria luften.

Färgning I orienten har praktiskt taget varje familj haft sitt eget recept för infärgning av garn i de olika färgerna, och recepten har gått i arv från generation till generation. De bygger på växt- och djurfärger och dessa är givetvis de bästa. De ger garnet en naturlig lyster. Infärgningen i en viss färg kan på en plats göras på en dag, medan samma färg på en annan plats och efter andra metoder kan kräva både tre och fyra dagar. Vid färgning med indigo enligt gamla metoden kunde en enda färgning ta inte mindre än femton dagar i anspråk. Nu för tiden används syntetiska färger också eller en blandning av växt och syntetiska färger. Syntetiska färger börjad användas efter andra världskriget, och marinblå var en av första färger som användes. 

Vävstolar

Det förekommer fyra olika typer av vävstolar, tre upprättstående och en liggande.

1-Den vanliga upprättstående.

2-Tabriztypen ( upprättstående).

3-Kirmantypen eller rullbommen ( upprättstående)

4-Nomadtypen ( Liggande).

Mönster

De orientaliska mattornas mönsterformer är genom sin stora variationsrikedom fascinerade och fantasieggande. Olika trakter har på olika sätt utformat sina mönstertyper och mönsterformer. Geometriska motiv förekommer ofta tillsammans med andra motiv, men de har i vissa områden renodlats och kan vara utmärkande för tillverkningsorter.

De vanligaste mönstren är de som bygger på blomsteravbildning, men dessa mönster har ombildats och stiliserats så att olika typer uppstått.

Mönstrets komposition beror sålunda på mattans användning och följer fast utformade regler. Med utgångspunkt från mittfältets  mönster kan man urskilja fyra från varandra avvikande typer.

1-Medaljongmotiv.

2- Övermönstrade eller upprepande motiv.

3- Figurala motiv.

4- Nisch och träd motiv.

De mattor som i dag framställs i orienten knyts på samma sätt som för tusen år sedan. När en del människor tror att orientmattor är maskintillverkade beror det enbart på okunnighet, de kan tydligen inte tänka sig annat än att en så jämn och slät matta måste vara maskintillverkad. En bidragande orsak till detta är att maskintillverkade mattor kopierar orientaliska mönster.

Knytarens verktyg är enkla och hemgjorda. Garnet skärs av med en kniv sedan knuten lagts. De nyknutna partierna kammas ut med en kraftigt stålkam före den första grovklippningen av mattan medan den sitter i vävstolen. För finputsningen när mattan tagits ur vävstolen används sax och skarpt eggjärn.

Knutar

Det finns två slag av knutar, den turkiska ghiordes knuten, även kallade turkbaff, och den persiska senneh knuten, även kallade farsibaft.

 Skillnaden mellan dessa är att turkiska knuten, knyter fast om bägge varptrådarna, medan däremot farsibaff  knuter fast om en varptråd och slingrar sig löst om den andra.

Bägge teknikerna har sina fördelar. Ghiordes går lättare att knyta när det gäller grova mattor, medan Sannehknut gör mattan smidigare, ger en elegantare yta och mer fint tecknade mönsterkonturer.

Valet av knutslag varierar mycket mellan olika trakter och bägge används ibland på samma ort.

En knytares arbetskapacitet varierar givetvis, men ligger ungefär mellan 6000- 8000 knutar per åtta timmars arbetsdag.

Innan själva knytningen börjar vävs först en kant eller bård av varierande bredd, ibland mönstervävd, ibland tvärrandig i olika färger.

När detta är klart kan knytningen börja. Med vänster hand eller med den krokförsedda kniven, som hela tiden hålls i höger hand, fattar knytaren två varptrådar och ligger därpå med bägge händerna knuten om dessa och drar åt nedåt, varefter garnet skärs av.

När en hel rad är färdigt träds en inslagstråd in mellan varptrådarna ovanför knutraden. Därefter byts skälet, dvs. med hjälp av skaftanordningen lyfts de under varptrådarna upp och de övre sänks ner, och i det nya skäl som på så sätt bildats förs inslaget tillbaka igen. Knut raden och inslagstrådar skall nu packas ihop, vilket sker med den tunga järnkammen.

En mattas långsidor eller stader har alltid en skyddskant, endera vävd i samband med inslagsträdningen eller kant sydd (Langetterad ) under arbetets gång i vävstolen. Nomaderna kantsyr ofta med olika färger och pryder stundom långsidorna med tofsar.

De flesta mattorna har fransar på bägge kortsidorna, men många västpersiska mattor har frans endast på en kort sida.

Man byter skäl, dvs. varpen skiftas, efter varje inslag. Antalet inslagstrådar är vanligen två mellan varje knutrad. En del trakter har endast en inslagstråd  mellan varje knutrad.

Indiska Mattor

 Den indiska mattproduktionen sedan början av 1900-talet mest varit inriktad på beställningstillverkning.

Indierna har själva inte haft något större behov av tält mattor, och det var rätt sent som knutna mattor introducerades i landet. Mönstren var persiska och tekniken senneknut. Fram till andra världskriget släpptes mängder av stora indiska mattor i varierande kvaliteter  ut på marknaden.

Ullen är bäst i de norra delarna av landet, och det är därifrån de bästa mattorna kommer.

Afghan Mattor

Afghan mattor är en av vår tids mest populära mattor.

Khorjin och Shal och Eilam har samma tillverknings teknik och dessa mattor har glada och varma färger.

 Nu för tiden i Afghanistan och Pakistan knyts mattor med hög kvalitet med hjälp av västländska designer. Khorjin mattornas mönsterformer och färger är genom sin stora variationsrikedom fascinerade och fantasieggande.

 De bygger på växt- och djurfärger och dessa är givetvis de bästa. De ger garnet en naturlig lyster. De mattor som i dag framställs i Afghanistan knyts på samma sätt som för tusen år sedan.

Stora och små oktogoner och rombmotiv med utfyllnadsmönster av spindelmotiv och andra geometriskt stiliserade mönsterdetaljer.

Kelim

Vävtekniken är i Kelim i stort sett densamma som i svenska röllakanstekniken, med den skillnaden att det lämnas en slits mellan de olika mönsterfärgerna genom att mönstertråden vävs tillbaka utan bindning med nästa mönsters varptråd.

Kelim tillverkades först i centrala Iran och Kaukasien, därifrån tillverkningen spritt sig även till de forna turkiska delarna och Balkanhalvön.

Mattorna från Mindre Asien har som samlingsnamn anatoliska. Varianterna är uppkallade efter tillverkningsort eller efter de handelsknutpunkter där de köps upp för att transporteras vidare.